Det talas ofta om hur viktigt det är att involvera användarna i en systemutvecklingsprocess. Användarnas medverkan ska bidra till bättre system både i teknisk synpunkt och i användarsynpunkt. Men empiriska resultat har dock visat på olika resultat om huruvida användarmedverkan bidrar till systemframgång eller inte.Detta arbete syftar till att undersöka ett antal empiriska studier och ta reda på varför en del studier visar på att användarmedverkan ökar systemframgångarna medan andra inte visar på detta. Arbetet har genomförts genom en litteraturstudie där olika empiriska undersökningar har jämförts..

Syfte: Syftet är att göra en redogörelse av förutsättningar för destinationsutveckling genom en film. I den här redogörelsen kommer vi att testa valda teorier på Öland.Metod: Vi valde att utgå från en deduktiv ansats för att på så vis kunna pröva våra valda teorier om filmturism på vårt empiriska material. Utifrån våra teorier kom vi fram till kategorier som vi utgick från vid insamlandet av vårt empiriska material. För att samla in information till vårt empiriska material intervjuade vi respondenter från Öland. När vi prövade teorierna på våra intervjurespondenter ställde vi frågor utifrån de kategorier vi kommit fram till.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur mikroföretag använder ekonomistyrning. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjuer som undersökningsmetod. Det empiriska materialet är hämtat från delvis strukturerade intervjuer med 23 företagsledare för mikroföretag. Analys av det empiriska materialet är sedan gjord mot befintliga teorier för att kartlägga hur mikroföretag arbetar med ekonomistyrning. De slutsatser vi drar av vårt arbete är att mikroföretagare använder ekonomistyrning utan att egentligen vara medvetna om det.

Detta är ett gestaltande arbete som består av ett läromedel utformat som ett övningshäfte med problemlösningsövningar inom textilslöjd och som har fokus på matematiska problem. Som grund för det gestaltande arbetet har en förstudie som vilar på en kvalitativ metod använts. Empiriska data samlades in genom intervjuer med tre stycken verksamma textillärare och observationer i tre klasser med en av de intervjuade lärarna. Den empiriska datan analyserades mot bakgrund av resultat från tidigare studier. Min förstudie visade att matematik och textilslöjd har många likheter med varandra, och att det finns ett behov av nya didaktiska modeller för att förbättra den pedagogik som sker i klassrummet.Syftet med det gestaltande arbetet är att bidra till utveckling av textilslöjden i avseende att synliggöra vilka matematiska problem som existerar i textilslöjden, samt att uppmärksamma alternativ till läromedelsanvändning i dagsläget.Med det insamlade empiriska materialet har jag arbetat fram ett övningshäfte för elever där uppgifterna ska utgå från elevernas verkliga värld och deras intresseområden..

Uppsatsens syfte är att genom teoretiska och empiriska studier skapa en djupare förståelse för de instrument ett företag använder för att motivera sina medarbetare och hur medarbetarna i sin tur uppfattar dem. En kvalitativ metod har använts. Det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer med medarbetare på Coloplast.De instrument Coloplast använder för att motivera produktionsmedarbetarna är trovärdiga och accepterade av de anställda. Dock är den personliga lönen för liten för att ha önskad effekt. Coloplast bör bestämma sig för vilken motiveringsstrategi som fungerar bäst och koncentrera sig på denna..

Att motivera sina medarbetare i projektgruppen kan vara den största utmaning som en projektledare ställs inför. Det är därför viktigt att denne är förberedd för utmaningen. Målet med den här undersökningen var att identifiera befintliga teorier inom området samt analysera dess applicerbarhet i praktiken. Vid jämförandet av teori och empiri koncentrerades det empiriska underlaget till ett enskilt bolag. Detta gör att dragna slutsatser inte är universellt applicerbara men de kan ge en uppfattning om hur andra löser liknande problem.

Underhållningsbranschen är en bransch som alltid arbetat i projektform. Trots det finns det inte tillräckligt med empiriska studier på projektledning inom underhållningsbranschen, speciellt inte i Sverige. Många författare menar att de teorier som finns kring projektledning är för ensidiga och inte kan tillämpas på alla former av projekt. För att öka kunskapen inom projektledning behövs därför fler empiriska studier inom olika typer av branscher. Projekt i underhållningsbranschen är intressanta, mycket på grund av att de till skillnad från andra branscher oftast lyckas hålla tiden.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur några pedagoger arbetar och tänker kring matematik och förskolans yngre barn. Utgångspunkten i undersökningen var att förankra våra kunskaper till befintliga teorier om matematik, barn, lärande och förskolans verksamhet för att sedan göra empiriska undersökningar för att få inblick i hur kombinationen matematik och barn 1-3 år i förskolan förhöll sig i praktiken. För att besvara syftet har vi haft frågeställningar till hjälp däribland: vilka uppfattningar har pedagoger när det gäller små barns lärande mot matematik? För att få svar på frågeställningarna vände vi oss med en enkät till verksamma pedagoger på småbarnsavdelningar i Norrbottens län. Fyra förskolor visade sitt intresse och deltog i enkätundersökningen.

Syftet med denna C-uppsats har varit att få ökad insikt och kunskap kring föräldrasamverkan i förskolan. Vi har valt att undersöka och analysera föräldrasamverkan ur ett förskollärarperspektiv. I litteraturstudien ger vi en bild av hur föräldrasamverkan behandlas i tidigare forskning, utredningar och styrdokument utifrån följande tre aspekter: syftet, rollfördelningen och formerna. Resultatet i litteraturstudien visar att föräldrasamverkan har setts av staten som ett ej fungerande område i förskolan men också som en grundsten i den pedagogiska verksamheten. Vikten av en fungerade föräldrasamverkan poängteras även i Lpfö 98.

Vår studie syftar till hur pedagoger samtalar om likabehandlingsplaner och vilka erfarenheter de har av likabehandlingsplaner i förskolan. Vi har studerat två förskolor i två olika områden i Malmö och undersökt eventuella skillnader och likheter. Vår studie har utgått ifrån en kvalita- tiv metod och vi kommer samla in det empiriska materialet genom intervjuer på dessa två förskolorna. Intervjuerna är semi-strukturerade, då vi agerat moderatorer och enbart ställt frågor och inte deltagit i intervjuerna med informanterna. Vi transkriberade det empiriska materialet som sedan blev grunden till vår analys och vårt resultat.

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanställda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med ämnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen påvisar bland annat att muntlig kommunikation är en viktig framgångsfaktor i en kunskapsprocess..

Svenska förmögna hushåll beskattas årligen för den del av nettoförmögenheten som överstiger ett uppställt fribelopp genom förmögenhetsbeskattningen, denna beskattning är inte proportionell utan medger skattelättnader för utvalda tillgångsslag. Denna uppsats undersöker om förmögenhetsbeskattningen har en inverkan på vilka typer av tillgångar de förmögenhetsbeskattade efterfrågar. Jag använder den efterfrågemodell som formuleras av King & Leape (1984), vilket innebär att efterfrågan för de olika tillgångarna förklaras i två steg, sannolikheten för att äga tillgången samt andelen av nettoförmögenheten som hålls i tillgången givet att tillgången ägs. Datamaterialet som används i de empiriska modellerna är SCB:s HINK/HEK register, genom detta datamaterial formuleras åtta olika typer av tillgångsslag som används i de empiriska modellerna. För att undvika att introducera endogenitet i modellen så använder jag två olika exogena ansatser för att inkludera förmögenhetsbeskattningen i efterfrågemodellerna.Resultaten från de empiriska modellerna tyder på att de förmögenhetsbeskattade har en högre efterfrågan för aktier, samt i viss mån även en ökad efterfrågan för andra riskfyllda tillgångar.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur mikroföretag använder ekonomistyrning. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjuer som undersökningsmetod. Det empiriska materialet är hämtat från delvis strukturerade intervjuer med 23 företagsledare för mikroföretag. Analys av det empiriska materialet är sedan gjord mot befintliga teorier för att kartlägga hur mikroföretag arbetar med ekonomistyrning. De slutsatser vi drar av vårt arbete är att mikroföretagare använder ekonomistyrning utan att egentligen vara medvetna om det. De använder enklare modeller och andra benämningar för att få dem att fungera i den verklighet de lever i..

Studien behandlade lärobokens påverkan på elevernas matematikrelaterade uppfattningar. Den empiriska undersökningen genomfördes med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer av fyra elever som intervjuades vid två tillfällen, dels år 2004 och dels år 2006. Eleverna gick i år fyra vid första intervjutillfället och i år sex vid andra intervjutillfället. Resultaten ifrån den empiriska studien visade att läroboken inte har förändrat elevernas uppfattning till ämnet matematik. Däremot har läromedlet en stark ställning i matematikundervisningen.

Syftet med examensarbetet är att redovisa några av de alternativ som Linköpings kommun erbjuder elever som inte klarar av att uppnå målen i grundskolan på grund av att de har mångkulturell bakgrund.I litteraturstudien tas relevant litteratur upp och den ligger även till grund för den empiriska undersökningen. Den empiriska delen redovisar de studier som gjorts vid en av högstadieskolorna i Linköpings kommun. Studien är gjord i form av en enkätundersökning på Tornhagsskolan, intervjuer och besök dels på kommunen samt på några av de olika projekten kommunen erbjuder.